Discover What the World Thinks of U.S.

Free Trade on a Tough Obstacle Course

Only 17 percent of Germans now think it is a good idea, as opposed to 55 percent two years ago.

<--

Gunnar Jonsson: Frihandel på krokig hinderbana

Populister och lobbyister vill sabotera TTIP, frihandelsavtalet mellan EU och USA. Praktiska och politiska problem borde inte få stoppa en ömsesidig vinstaffär, skriver Gunnar Jonsson.

Alla vet att Tyskland lever gott på sin export. Märkligt nog växer ändå motståndet mot det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP. 17 procent av tyskarna tycker att det är en bra idé, mot 55 procent för två år sedan.

Drömmar om frihandelspakter mellan EU och USA har gått i kras förr. Meningen var att avtalet skulle vara färdigt innan Barack Obama lämnar in vid årsskiftet. Det börjar se mörkt ut.

Argumenten för TTIP är inga konstigheter. Ökad handel ger högre tillväxt och fler jobb, alltmedan sjunkande priser gläder konsumenter. De transatlantiska tullarna är redan låga. Här är det fråga om att rensa bort andra slags handelshinder och harmonisera regelverk. Dubbla testförfaranden fördyrar varan utan att den blir bättre.

Men vanans makt är stor. Både EU och USA håller på den egna modellen. Och det politiska krypskyttet pågår ständigt. Höger- och vänsterpopulister rider på rädsla för globaliseringen, en del vill skrota hela EU, andra har inrotade antiamerikanska reflexer.

Frankrike och Tyskland håller val nästa år, och TTIP ser inte ut att vara någon vinnare. Vänstern i Obamas parti är öppet protektionistisk, presidentkandidaten Hillary Clinton har känt sig tvingad att tassa efter. Antihandelsdemagogen Donald Trump verkar bli de traditionellt frihandelsvänliga republikanernas finalist.

I måndags publicerade Greenpeace, svuren fiende till TTIP, dokument som visar hur USA försöker tvinga EU att riva barriärer för amerikanska livsmedel. Jordbruket är känsligt på båda sidor av Atlanten. Två principer står mot varandra. EU tillåter produkter om de bevisligen inte skadar människor och miljö. I USA måste det visas att varan faktiskt är skadlig för att den ska stoppas. De känslomässiga antipatierna i Europa mot genmodifierade grödor är ett exempel på svårigheter.

Investeringsskydd, ett system för att lösa tvister mellan företag och stater, vållar fortsatt konflikt. Kritiker hävdar utan större evidens att näringslivet utnyttjar dagens skiljedomstolar för att överpröva politiska beslut. För att blidka vedersakarna drev EU igenom en ny typ av oberoende tribunal i ett avtal med Kanada, och vill kopiera den. USA ser inget skäl att ändra en fungerande modell.

Offentliga upphandlingar och undantag för vissa tjänstebranscher är andra stridsäpplen. Utan tvekan är de politiska och praktiska problemen stora. Men en ömsesidig vinstaffär borde vara svår att säga nej till.







Leave a comment