A Study in Vindictiveness

<--

En stilstudie i hämndbegär”

Publicerad 2 september 2011 0.10 Uppdaterad 2 september 2011 0.102011-09-02 00:10:15

Aktuella frågor.Kriget mot terrorismen har inte gjort världen säkrare, skriver Hans Linde, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Artikeln är den första i en serie där svenska politiker ger sin syn på hur världen förändrats efter terrordåden i USA den 11 september 2001.

Benjamin Franklin, en av männen bakom USA:s självständighetsförklaring, sade en gång:

”Ett samhälle som ger upp lite frihet för att vinna lite säkerhet förtjänar varken eller och kommer att förlora bägge.”

Ord som har besannats under de tio år som gått sedan terrorattackerna mot World Trade Center i New York.

Få kan se tillbaka på det gångna decenniet och hävda att världen blivit säkrare, men ingen kan blunda för hur folkrätten och de mest grundläggande mänskliga rättigheterna kränks inom ramen för det så kallade kriget mot terrorismen.

Med retorik om säkerhet och frihet har krig inletts i strid med folkrätten, människor fängslats utan rättegång, utomrättsliga avrättningar genomförts och övervakningen brett ut sig på den personliga integritetens bekostnad.

Värst är situationen för dem som enligt retoriken skulle befrias: i Afghani­stan ökar antalet döda civila för varje år som går och miljoner irakier lever fortfarande på flykt efter det krig som USA inledde.

Men det så kallade kriget mot terrorismen har inte bara fått konsekvenser för människor i dammiga byar i Afghanistan eller i Bagdads förorter, utan också för oss i Sverige. Ett exempel bland många är de brutala avvisningar som Sverige genomförde i samarbete med CIA år 2001, då Ahmed Agiza och Mohammed Alzery sändes till ett Egypten där tortyr och övergrepp väntade.

Den tidigare USA-presidenten George W Bushs retorik om kamp mellan civilisationer och korståg har dessutom underblåst islamofobi över hela västvärlden. Vi ser resultatet i ett ökat antal hatbrott och attacker mot muslimer. När en kvinna i Tomelilla utsätts för stenkastning och glåpord bara för att hon bär slöja kan det inte bara förklaras med ungdomligt oförstånd – det måste förstås i sitt sammanhang.

Terrorism existerar och behöver bemötas, men det får aldrig ske på bekostnad av folkrätt och mänskliga rättigheter. Reaktionerna i Norge efter terrorattackerna i Oslo och på Utöya visar att en annan väg är möjlig. Me­dan Norge visade på demokratins styrka i konfrontationen med terrorn, blev USA:s svar en stilstudie i hämndbegärets mörkaste sidor.

Hur annorlunda hade inte världen varit om Bush, likt Stoltenberg, sagt:

”Vårt svar är mer demokrati, mer öppenhet och mer humanitet”?

USA valde att ignorera terrorns grogrund. Den hopplöshet och frustration som föds ur fattigdom, islamofobi och förtryck är terroristernas bästa vän och borde vara den främsta fienden för oss som vill se en demokratisk värld i fred.

Hade USA 2001 valt att dra tillbaka sitt stöd till förtryckarregimerna i Saudi­arabien, Pakistan och Egypten, ge sitt stöd till ett fritt Palestina och börjat föra en handels- och biståndspolitik som motverkar fattigdom hade världen varit långt säkrare idag.

De övergrepp som begåtts kan inte göras ogjorda, men när det så kallade kriget mot terrorismen nu går in på sitt elfte år är det hög tid att sätta stopp för inskränkningar av de mänskliga rättigheterna och folkrättsbrott i säkerhetens namn.