Hopeless for Swedish Companies in US Courts

<--

”Hopplöst för svenska företag i amerikanska domstolar”

Publicerad 2012-08-21 00:50

Miljarder i rättegångskostnader. Kostnaderna för svenska företag som tvingas hantera tvister i amerikanska domstolar är nu på nivåer som sedan länge passerat rimlighetens gräns. Svenska företag som planerar att bedriva verksamhet där bör därför noga fundera på om det är värt kostnaderna och riskerna, skriver Morten Thorsrud, If.

I västvärlden anser vi oss kunna lita på domstolarna och rättsystemen. Detta till skillnad från diktaturer eller länder med utbredd korruption, där rättsväsendet ofta påverkas av lokala makthavare eller av mutor. Den generella bilden är då att företagen är utsatta för mindre risker i en utvecklad demokrati än i ett land där rätts­väsendet inte fungerar.

Därför är det ett märkligt faktum att det land som svenska företag bör vara allra mest försiktiga med i rättsliga sammanhang är USA.

På senare tid har vi sett flera exempel på att det amerikanska rättssystemet försätter svenska företag i en hopplös situation. Kostnaderna har blivit skyhöga och domstolsutslagen, i den mån ärendena ens går till domstol, har gett resultat som närmar sig det absurda.

Orsaken är i grunden ett rättsväsende som skiljer sig från det svenska och europeiska. Det amerikanska systemets annorlunda principer och regler får till följd att kostnaderna för svenska företag att hantera tvister nu är på nivåer som sedan länge passerat rimlighetens gräns.

För att skydda sig vid rättsliga tvister betalar företagen en försäkringspremie. Kostnaden för denna beror på vilken risk företaget har att hamna i processer, betala skadestånd och liknande. I dag är premien för dessa försäkringar över tio gånger dyrare i USA än i Europa.

Konkret handlar det om ett antal ­företeelser i det amerikanska legala systemet. För att lyfta fram några som direkt påverkar svenska företag:

1. Det är lätt att starta process i USA. En amerikansk domstol accepterar att ta upp de flesta ärenden, bara det finns minsta lilla anknytning till landet. Domstolarna tillämpar då vanligtvis amerikansk rätt fastän ärendet ursprungligen handlar om helt andra länder. För 30 år sedan exporterade ett svenskt företag en hiss till Korea. Hissen såldes senare vidare till USA. Det svenska företaget är nu föremål för stämning i USA, enligt amerikansk rätt. Exemplen är många där internationella principer om vilket land som ska hantera en tvist, så kallade lagvals- och forumregler, inte följs. Stämningar tas upp i USA fastän de utifrån sett inte har där att göra.

2. Advokatkostnader är oundvikliga. Den stora risken för företag är oftast inte skadestånden, även om de i sig kan vara extremt höga, utan de enorma advokatkostnaderna. Dessa kostnader är i praktiken omöjliga att slippa. I Sverige är den grundläggande principen att den som förlorar betalar motpartens advokatkostnader, vilket förhindrar okynnestvistande. Så är det inte i USA. I kombination med att advokaten får betalt i procent på vad han eller hon lyckas utverka – i regel tar advokaten runt 30 procent av ett skadestånd eller en uppgörelse – så blir det rent processdrivande. Den klagande och dennes advokat har aldrig något att förlora på att dra i gång en tvist. Påstådda konsument­skador blir på det sättet en mycket lönsam affär för advokater i USA. Många företag väljer i dessa fall hellre att göra upp än hamna i segdragna tvister, även i de fall där klaganden troligen inte skulle tilldömas någon rätt till ersättning.

3. Juryledamöterna saknar kunskap. Det amerikanska jurysystemet är kringgärdat av regler och procedurer som tyvärr utnyttjas av parterna. De som sitter i juryn ska vara den amerikanska allmänheten. Förutom den brist på juridisk kompetens som de i utgångsläget har, så kan klagandeparten alltid välja bort jurykandidater. Resultatet blir att kritiskt tänkande ledamöter sorteras bort, kvar blir de påverkbara och lättledda.

De som sitter i juryn kan även tycka att det är ganska underhållande att bestämma att ett utländskt företag ska betala miljontals dollar till en ”vanlig hederlig” amerikan, något vi har sett exempel på. Nationalismen har ingen naturlig spärr i jurysystemet och summorna som döms ut är extremt höga.

Den amerikanska rättvisan har utvecklats till ett allvarligt problem för företagen. Sedan 2007 har nordiska företag som är försäkrade hos If betalat nära 800 miljoner kronor i rättegångskostnader i USA. För hela branschen handlar det om miljarder som företagen tvingas betala.

USA är en stor och lukrativ marknad, men den undergrävs av ett rättsligt system som gått över styr. Svenska företag som planerar att bedriva verksamhet där bör därför noga fundera på om det är värt kostnaderna och riskerna. På politisk nivå behöver regeringen ta upp frågan med sina amerikanska kolleger. Inter­nationella rättsprinciper måste få genomslag även i USA. Handel och verksamhet i en inter­nationell miljö kräver att alla följer samma spelregler. Det är en förutsättning för såväl våra som deras företag.

About this publication