US Ready to Attack

<--

USA berett på attack

Myror och elefanter, David och Goliat. Sådana liknelser blir oundvikliga i jämförelser mellan USA och Nordkorea. Samtidigt påpekas att små sår riskerar att utvecklas till något mycket värre. SvD:s Karin Henriksson svarar på fyra heta frågor i ämnet.

4 april 2013 kl 12:24 , uppdaterad: 4 april 2013 kl 14:27

Hur har USA reagerat på Nordkoreas hot?

President Barack Obama tar hoten på största allvar, trots övertygelsen att det dröjer innan landet verkligen har fungerande kärnvapen och frånvaron av tecken på militära förberedelser i Nordkorea.

Oron gäller snarare att alliansbrodern Sydkorea skulle drabbas av en avsiktlig eller oavsiktlig attack. Markeringen av amerikansk militär övermakt är mycket tydlig, med flyg och stridsfartygsgrupperingar. Först beordrades en jagare i Aegisklassen till vattnen utanför Nordkoreas kust och sedan utposterades ytterligare en på vad som beskrivs som en ”förutbestämd position” i Stilla havet för att skjuta ner eventuella robotar.

Sydkoreas utrikesminister Yun Byung-Se befann sig i Washington i förrgår, USA:s utrikesminister John Kerry far till Sydkorea inom kort och i början av maj kommer den nytillträdda syd-koreanska presidenten Park Geun-Hye på besök i Vita huset.

Hur stora är styrkorna på och nära den koreanska halvön?

Amerikanska trupper, för närvarande runt 28500 soldater, har varit utposterade vid den demilitariserade zonen, DMZ, mellan Nord- och Sydkorea sedan vapenstilleståndet i Koreakriget 1953. Obama besökte DMZ för lite över ett år sedan och inpräntade att personalen ”befinner sig vid frihetsfronten”.

Baser i Stilla havet och radaranläggningar i Japan ingår i beredskapen för ett krig. Försvarsminister Chuck Hagel tillkännagav nyligen planer på att utöka det landbaserade robotförsvaret (ofta benämnt ”Stjärnornas krig”) de närmaste åren. Amerikanska kärnvapen har tillräcklig räckvidd för att nå Nordkorea. Efter årtionden av förberedelser och manövrar finns stridsplaner som snabbt kan sättas i verket.

Har Asienpolitiken för ändrats under Barack Obama?

Efter de åtta åren med George W Bushs ”go it alone”-strategi inledde Obama med diplomatiska trevare till den handfull länder som försetts med olika giftstämplar och flyttade fokus från Mellanöstern mot Asien, med mer trupper och ökad militär närvaro.

Skälen var både att motverka Kinas inflytande och att svara på önskemål om en större amerikansk roll från länder som kände sig hotade av just ett mäktigare Kina. Men det ledde också till anklagelser om att Obama struntade i Ryssland.

Finns det kritik i USA mot hanteringen av Nordkorea?

Givetvis. Obama har många fiender, inte minst på det utrikespolitiska området där han beskyllts för att ”leda från efterkälken” och blunda för krisen i Syrien. Men beträffande Nordkorea kommer motvilligt beröm om att han inte gett efter för frestelsen att förhandla med Pyong-yang. Koreografin är ingalunda ny, utan Kim Jong-Uns far och farfar använde sig av samma taktik för att pressa väst till eftergifter.