Questions Remain after Ruling

<--

Frågor kvar efter domslut

Trayvon Martin-fallet har bekräftat hur centrala rasmotsättningarna fortfarande är i USA och det är inget som ändras av den friande domen för George Zimmerman. Frågan om alla amerikaner står lika inför lagen kvarstår.

I ett strikt juridiskt perspektiv behöver domen i Florida nog inte uppfattas som särskilt kontroversiell. Delstaten har stiftat lagar som ger en enskild individ vittgående befogenheter att agera i själförsvar.

Våld legitimeras vid uppfattat hot mot liv och lem – även om det finns möjlighet att sätta sig i säkerhet. För en jury var det ett högt hinder för att slå fast att det var bortom allt tvivel att George Zimmerman skjutit Trayvon Martin i berått mod.

Men Floridalagen är i sig högst omstridd. Kritiker menar att den i praktiken öppnar dörren för en rasprofilering som innebär att människor kan behandlas olika beroende på sin hudfärg.

Det är en debatt som förs runtom i USA. I New York, och andra storstäder, anklagas polisen för rasprofilering när enskilda individer stoppas och visiteras. Svarta invånare, och andra minoriteter, drabbas oftare än vita.

Trayvon Martin jämförs nu med Emmitt Till, Medgar Evers och andra martyrer i medborgarrättskampen för mer än ett halvsekel sedan. Dagens USA är, i flera bemärkelser, inte lika svartvitt. George Zimmerman har en blandad bakgrund som kan beskrivas som multietnisk med en peruansk mor.

Men det finns ändå frågor som hänger kvar och som ett domslut inte kan besvara. Som vad som hade hänt om George Zimmerman varit en storväxt svart man i munkjacka och säckiga jeans och om offret hade varit en prydligt klädd vit man. Hade reaktionerna från ordningsmakt, nyhetsmedier och den allmänna opinionen då varit annorlunda?

Det faktum att svaret i alla fall inte är givet – att många tvivlar på att likhet råder inför lagen – betyder att debatten om rasprofilering inte bara lever vidare. Den kommer sannolikt att stärkas av det friande domslutet i Florida.