Sunda tankar med defekter
Obamacare är ingen fulländad reform. Men
Republikanernas försök att välta den till
varje pris gränsar till galenskap.
När USA:s webbaserade ”hälsobörser” hade premiär i tisdags var anstormningen så stor att datasystemen inte orkade med. Här ska de amerikaner som hittills har saknat sjukförsäkring kunna skaffa sig en. Samma dag utbröt ett relaterat men helt annat slags kaos: stora delar av statsapparaten stängdes, en följd av en republikansk utpressningstaktik för att stoppa nyordningen.
Majoriteten amerikaner är försäkrade via arbetsgivaren. En femtedel, knappt 50 miljoner, har däremot stått utan skydd. President Obamas reform skulle slussa in dem i systemet. Denna enkla tanke omsattes i det komplicerade och knappast perfekta ”Obamacare” – som väckte både rabiata protester och den populistiska Teapartyrörelse som kapat det republikanska partiet.
Grundbultarna är två: Alla måste ha en försäkring eller betala böter, och försäkringsbolagen får inte säga nej till de redan skröpliga. Obligatoriet är logiskt, för annars går den andra delen inte att finansiera. Dagens företagsförsäkrade berörs knappast. Arbetsgivare med över 50 heltidsanställda blir skyldiga att täcka dem. Övriga medborgare får gå till hälsobörsen, och den som inte har råd har rätt till ett statligt bidrag. Sjukvårdsprogrammet för fattiga, Medicaid, är också tänkt att omfatta betydligt fler.
Obamacare har utmålats som en djävulsk plan för att förstatliga all sjukvård, men det är inte ens nära sanningen. Privata bolag skulle tillhandahålla försäkringarna. Och över hälften av vården är redan offentligt finansierad, även om amerikanerna inbillar sig något annat.
Men reformen har också verkliga problem. Ett är politiskt. Republikanskt styrda delstater har vägrat expandera Medicaid, med stöd av Högsta domstolen. Miljoner invånare hamnar mellan stolarna; de är varken tillräckligt fattiga eller nog bemedlade.
Redan från början hade dock reformen inga förutsättningar att nå det teoretiska syftet att skapa en helt allmän sjukförsäkring. Det finns också fler skäl till oro.
Hur sysselsättningen påverkas är än så länge gissningar. Olika delar av Obamacare kommer att verka i olika riktningar. Det blir lättare att byta jobb utan att riskera sin sjukförsäkring, medan skeva incitament kan få folk att jobba mindre eller företag att minska antalet heltider.
Eftersom viktiga delar av reformen är i sin linda finns det frågetecken även för ekonomin. USA:s sjukvård är redan dyrast i världen, och kostnaderna närmar sig 20 procent av BNP. Men om Obamas glädjekalkyler eller motståndarnas domedagsprofetior har någon relevans återstår att se.
Att USA skulle växla till ett europeiskt spår är en naiv förhoppning. Obamacare är ändå ett seriöst försök att reparera ett hål i den amerikanska tryggheten, även om systemet lär behöva omskruvning. Risken är att alltför många unga och friska väljer att betala böter, och väntar med att ta en försäkring tills de blir sjuka. Då kraschar bygget.
En helt annan sak är att Republikanerna, förblindade av hat mot reformen, hotar med att skjuta landets kreditvärdighet i sank. Det visar en fullständig brist på ansvar. USA behöver förvisso sunda finanser. Vägen dit är inte en sjuk politik.
DN
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.