Strict Security Has Not Stopped Violence in the US

<--

De många skolattackerna i USA har lett till ökade säkerhets­åtgärder på många skolor, men det har inte hindrat det dödliga våldet.

Efter den senaste massakern har dock vapenlagarna blivit en valfråga.

När president Barack Obama uttalade sig efter skolskjutningen i Roseburg, Oregon, där nio personer dog för två veckor sedan, var tonen på samma gång återhållen och ursinnig:

– På något vis har detta blivit rutin. Rapporteringen är rutin. Mitt svar här vid pulpeten är också i slutändan rutin. Så också debatten efteråt. Vi har blivit avtrubbade. Det är inte rimligt, sa Obama, att USA som enda land i världen har så många masskjutningar.

Den vanmakt han gav uttryck för delas av många amerikaner.

De senaste 20 åren är antalet döda på skolor i USA långt över 500. Massakrerna involverar nästan alltid skjutvapen; vid de tillfällen där antalet offer varit som högst har det ofta handlat om halvautomatiska vapen. De är ofta lätta att få tag på och lika lätta att använda.

Så avlossade till exempel gärningsmannen vid lågstadieskolan Sandy Hook 154 skott på mindre än fem minuter. 20 barn och sex vuxna miste livet i Newtown, Connecticut, 2012, en händelse som markerar ett slags ”före” och ”efter” – offren var så små, tragedins omfattning så oerhörd, reaktionerna massiva. Men det blev inte den sista våldsamma attacken i USA:s skolor: sedan dess har 142 skjutningar ägt rum och ingenting tyder på ett trendbrott.

Debatten kring detta är omfattande och vanmäktig. Säkerheten på skolorna har ökat, många är utrustade med säkerhetskameror och metalldetektorer. Skolområdena är låsta och omgärdade av höga stängsel. Ofta finns ett nära samarbete med polisen, och flertalet skolor har en handlingsplan för det fall då en beväpnad person tar sig in i skolan.

Stor uppmärksamhet­ ges i debatten också bristerna inom mentalvården. I flera fall har gärningsmännen i USA själva varit elever vid de lärosäten de attackerat, men trots lokala projekt som ska verka upptäckande och förebyggande finns här mycket att göra. Samtidigt är medvetenheten om vapentillgångens betydelse utbredd (hade gärningsmannen i Trollhättan varit beväpnad med ett skjutvapen hade antalet offer kunnat vara mycket större).

Många amerikaner ser positivt på skärpta vapenlagar, men den i USA konstitutionellt skyddade rätten att bära vapen är djupt rotad och nära associerad till individens frihet i förhållande till staten. Svårigheten att lagstifta om begränsningar i tillgången på vapen kan dock i hög grad förklaras med vapenlobbyns stora politiska inflytande.

Vapenförespråkarna anser att krav på att skolorna skulle bli säkrare vore bara lärarna beväpnade.

Händelsen i Oregon har gjort vapenkontrollerna till en valfråga inför presidentvalet nästa år. Hur stor betydelse den slutligen får är emellertid osäkert.

About this publication