Hillary Clinton borde lyssna på Löfven
Motståndet mot frihandel växer i USA och västvärlden. Men Stefan Löfven är föredömlig i sitt försvar för öppenhet.
Trump eller Clinton? Presidentvalet i USA ser ut som ett ödesval mellan en farlig galning och en professionell politiker. Men för frihandelspolitiken spelar det mindre roll vem som blir USA:s 45:e president. Båda kandidaterna spelar nu på väljares motstånd mot frihandel. Demokraten Hillary Clinton gör allt för att distansera sig från sitt tidigare stöd för olika frihandelsavtal och gör uttalanden som kommer att bli väldigt svåra att backa ifrån om hon når Vita Huset.
Lika illa ser det ut för frihandelsvänner i Europa. Stödet för TTIP – frihandelsavtalet med USA som skulle skapa en gemensam marknad med 800 miljoner människor – minskar snabbt. Frankrikes president François Hollande har sagt att han säger nej till avtalet i dess nuvarande form. Och i viktiga Tyskland har demonstrationer mot TTIP samlat de största skarorna sedan Irak-kriget: två tredjedelar av tyskarna motsätter sig en överenskommelse.
Frihandeln har drabbats av samma syndabocksproblem som EU. Allt för många skyller allehanda olyckor på den fria handeln, medan allt för få står upp för de enorma fördelar som följer av att företag kan handla fritt.
Visst är det viktigt att avtalen innehåller starka skyddsmekanismer vad gäller miljöpåverkan och konsumentsäkerhet. Men många frihandelskritiker i väst verkar tro att alternativet till de föreslagna avtalen är status quo. Det är naivt. För om demokratier som EU-länderna och USA inte vill utforma regler för hur den globala handeln ska gå till kommer andra att göra det. Kina väntar redan i kulisserna och är berett att lansera ett eget alternativ till asiatiskt avtal om USA inte levererar.
Därför är frihandelsavtalen inte bara en ekonomisk fråga – det är i allra högsta grad politik. TTIP-avtalet skulle stärka kopplingen mellan Washington och Bryssel i en orolig tid när gränser i Europa åter flyttas med våld. Och ett avtal mellan tolv asiatiska länder och USA skulle vara ett allvarligt slag mot Kinas ambitioner att dominera sitt närområde.
Det är knappast förvånande att såväl Rysslands Vladimir Putin som Kinas Xi Jinping gläds åt att det kärvar i förhandlingarna.
Förre fackbasen Stefan Löfven har gjort näringslivet besviket på en lång rad punkter sedan han tillträdde som statsminister. Men han har inte fallit för de protektionistiska vindar som blåser över västvärlden, trots att krafter inom såväl Miljöpartiet som hans eget parti har verkat för det. Tvärtom är regeringen befriande tydlig på den punkten.
Frihandel ökar inte klyftorna, slog EU- och handelsminister Ann Linde på måndagen fast i Dagens Industri, och argumenterade pedagogiskt för hur Sverige har kunnat bli ett rikare land samtidigt som hundratusentals jobb har gått förlorade i tillverkningsbranscher som stål, textil och varv.
Om bara fler politiker på världsarenan vore lika kloka.
But why do investors want these agreements in the first place? Because “free” trade grants them freedoms: freedom from any responsibility to labour; freedom from any responsibility to nonhuman nature, i.e., the environment; freedom from the burdens of sovereignty (and by extension democracy). Unless signatories get those freedoms, don’t expect them to draft or sign on to any trade deals.
See what the eminent economist Martin Wolf has to say on the subject: “Capitalism and democracy under strain: To maintain legitimacy, economic policy must seek to promote the interests of the many not the few” (Financial Times, Aug 30, 2016).
No sane working class person of any nation state will applaud the irrationality of global capitalism. What works for plutocracy fails miserably for the working class.
As a democratic socialist I have no friendly advice for ” Wall St. Hillary ” or for right wing nationalist Donald Trump .
The Green Party talks about ” socialism ” as much as Hillary Clinton. I can only offer it ” critical support ” when it tells the truth to working class people.
[ http:radicalrons.blogspot.com]