A Very Gloomy ‘I Told You So’

<--

Ett mycket dystert ”Vad var det jag sa”

Klimattoppmötet i Madrid en besvikelse.

LEDARE

IPCC-rapporter har tydligt klargjort den avgörande skillnaden mellan 1,5 graders uppvärmning och 2. Världen rusar mot 3 graders uppvärmning. Ökningen av utsläpp ökar i ökande takt.

Resultatet av klimattoppmötet i Madrid?

Ängslig tystnad. Stolar som skjuts bakåt i rummet. En blick mot nästa möte i Glasgow, i december 2020.

Kort och gott: Skäms.

Unga världen över, de som får uppleva när det börjar bli riktigt illa, har vrålat ut vikten av politiskt mod. Resultatet?

Artikel 6 i Parisavtalet, som ska sätta reglerna för utsläppshandeln mellan länderna, skulle träda i kraft i januari 2020. Länderna kunde inte enas.

Transparensramverket, för att länderna på ett likartat sätt ska rapportera utsläppsminskningar, skulle färdigställas. Man kunde inte enas.

Och så handlade det om de som tar största smällen. De fattiga länder som ofta tillverkar våra billiga varor under usla arbetsförhållanden och stora utsläpp. Länderna på mötet kunde inte enas om en långsiktig finansiering för de mest utsatta.

(Påpeka förresten inte för SVT:s klimatexpert att fattiga länder drabbas hårdast av klimatkrisen. Att lyfta sådana faktum beskrivs som vänsterpopulism. Tydligen även att citera första raden i Amerikas konstitution: “We the people…”)

Donald Trumps beslut påverkade

Över mötet hängde skuggan från USA:s president Donald Trump. Hans beslut att ta USA ur Parisavtalet, vilket skulle få effekt efter hans eventuella omval, har fått hela grunden för avtalet att skälva. Lilla öriket Tuvalus representant fördömde under applåder USA:s brist på solidaritet. Trumps beslut skapade en rädsla för att gå för långt i regler och krav, och därmed riskera att fler länder kliver av.

Avhoppet blev även en ursäkt för andra länder att hålla emot, vilket de gjorde på övertid. Främst rapporteras USA, Brasilien och Australien ha bromsat mer ambitiösa skrivelser och skärpta regler. Även Kina och Saudiarabien anklagas för att hämma arbetet.

“Alla länder delar samma atmosfär, det går inte bygga murar mot klimatförändringarna”, sa en tydligt besviken klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) efteråt till Dagens Nyheter.

Håller ihop och håller avtalet

En ljusglimt här då, efter ett möte som avslutar i samma grådystra nyans som skogsbrandröken över Sydney.

Jämställdhetsplanen för klimatarbetet skärptes och varje land ska se över sina klimatlöften i enlighet med den främsta vetenskapen.

Utanför COP25 märks andra steg framåt, som att många globala företag tar ett allt större klimatansvar. Att tiotalet delstater och mängder av städer i USA förbundit sig att hålla det Parisavtal som Donald Trump sviker. Att Världsbanken, IMF och EU tar stora kliv för att få bort de fossila utsläppen. Enskilda länders beslut gör avtryck, som att den svenska regeringen nu sätter stopp för exportkrediter till fossila verksamheter.

Över hela världen bubblar och sjuder en vilja till förändring.

Synd att inte världens ledare tog vara på den i Madrid.