Biden’s Budget Suggests the Death of the Right-Wing Wave

<--

Bidens budget vittnar om högervågens död

Demokratin kan få sin revansch

LEDARE

Grundtonen i kommande års politiska samtal här hemma kan mycket väl sättas just nu, i Washington. Det budgetförslag som Joe Bidens regering försöker få igenom kongressen borde bli signalen för ny syn på politikens uppdrag och räckvidd, i hela den demokratiska världen.

Det skulle inte vara första gången.

Jag kommer ihåg när Ronald Reagan 1981 valdes till president. Jag minns protesterna mot upprustningen och oron över kärnvapnen. Däremot kan jag ärligt talat inte minnas att vi pratade särskilt mycket om hans ekonomiska politik eller den samhällsvision han – och Margaret Thatcher – representerade.

Att den skulle påverka Sverige kändes alldeles osannolikt. Vi planerade ju fortfarande för ekonomisk demokrati och löntagarfonder.

I efterhand är det enkelt att se hur fel det var. De senaste 40 åren har politiken och demokratin retirerat från område efter område, också i vårt land. Istället för politiska förslag och reformer för att tillsammans lösa politiska problem har marknadskrafter fått ta över allt mer, från barnens skolgång till omsorgen om de äldre och ansvaret för bostadspolitiken.

Under tiden har världens superrika blivit rikare och den globala fackföreningsrörelsen svagare.

Till sist är vi nog många som börjat tvivla på att det finns en annan väg. Pandemin tvingar allt fler att tänka om.

I fredags presenterade Joe Biden formellt sina budgetplaner. Siffrorna blir som alltid ogripbara. Vad betyder 6000 miljarder dollar?

I det här fallet betyder det bland annat en jättelik satsning på infrastruktur. I den amerikanska budgeten betyder det inte bara vägar eller broar. Regeringen vill dessutom investera i till exempel elbilsutveckling och äldreomsorg.

Dessutom vill Joe Biden genomföra en ny familjepolitik. 12 veckors garanterad föräldrapenning låter inte så imponerande i Sverige, men det är USA vi pratar om. Barn från tre år ska också få rätt till gratis förskola.

Hela programmet har jämförts med Roosevelts New Deal. Att det finns en ny ton i amerikansk politik är i alla fal klar.

Politiska reformer för att lösa samhällets gemensamma problem. Ett klassiskt progressivt sätt att se på det demokratiska uppdraget. Vänsterpolitik om man vill.

Jag vet förstås inte hur mycket av Bidens planer som kommer att överleva kongressens behandling. Men sättet att resonera finns där och jag är ganska säker på att den politiska signalen har gått fram runt om i världen. Att lämna över ansvaret till marknader och riksbanker duger inte längre. Den idén befinner sig vid vägs ände.

Den svenska finansministern, Magdalena Andersson, konstaterade i början av maj att “efterfrågan” på progressiv vänsterpolitik kommer att vara väldigt stor. Problemen vi står inför kan bara lösas gemensamt. Och i lördags lanserade hon idén om en ”miljonärsskatt”.

Det låter som vi är på väg in i en ny politisk epok.