The New US-China Strategy: A Red Flag for Beijing

<--

En gemensam hållning mot Kina. Det är tydligt att Joe Biden vill samla alla USA:s allierade bakom en ny linje. Men Kina ser den nya färdriktningen som en fientlig handling. Ett nytt kallt krig är under uppsegling.

Den tidigare presidenten Donald Trump valde att som första viktiga utländska gäst bjuda in Kinas ledare Xi Jinping till sitt residens Mar-a-Lago i Florida. Men samtidigt var Trump noga med att poängtera ”America first” och att amerikansk tillverkning skulle ske i USA och inte i Kina.

Med Joe Biden är det en betydligt mer avmätt inställning till den kinesiska ledningen. Biden var ju vicepresident under Barack Obama i åtta år och det är i många stycken en återgång till den gamla politiken som nu sker.

Det handlar om nära band till de övriga allierade i G8-gruppen (Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, EU och med Ryssland suspenderat) och militäralliansen Nato. Men också om närmare samarbete med Indien, länder i Sydostasien och Australien. Amerikanska UD-toppars resor den senaste tiden ger en fingervisning om att det utrikespolitiska pusslet håller på att läggas och att udden är riktad mot Kina.

Kyligt besök i Kina

USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman har nyligen avslutat sitt besök i Kina. Den kinesiska ledningen markerade att det inte var ett vänskapligt möte med utrikesminister Wang Yi och vice utrikesminister Xie Feng genom att förlägga överläggningarna till hamnstaden Tianjin och inte till Peking. Mötet beskrevs på diplomatspråk som ”rakt och öppenhjärtigt”, vilket översatt betyder närmast kallt krig. Dialogen skall dock fortsätta, försäkrade båda parter, och kommunikationskanalerna skall hållas öppna. Ett möte mellan presidenterna Joe Biden och Xi Jinping finns inte planerat.

Vice utrikesminister Xie Feng uppmanade också efter mötet USA att sluta demonisera Kina.

Sherman sade att USA inte motsätter sig en ”hård tävling” men påpekade samtidigt att Bidens regering inte söker konflikt. Hon tillade att mänskliga rättigheter inte är en intern angelägenhet.

Tibet på agendan igen

Kina uppfattas av Bidenadministrationen som skickligt på att spela ut enskilda länder mot varandra och utsätta de misshagliga för olika repressalier som påverkar ekonomi och handel. Kina anser att det är USA och EU som bedriver en fientlig politik genom att införa olika former av sanktioner, även mot enskilda personer.

Wendy Sherman lade alla de amerikanska korten på bordet när hon kritiserade Kinas brist på mänskliga rättigheter, den militära närvaron i sydkinesiska sjön, anspråken på Taiwan, politiken i Hongkong och annekteringen av Tibet. Den tibetanska frågan fanns högt upp på Obamaadministrationens lista och Obama och Biden mötte flera gånger den tibetanske andlige ledaren Dalai lama.

– Jag älskar den killen, sade Obama och möttes av kinesiskt missnöje.

I kongressen finns också ett starkt engagemang för Tibets sak, något som inte avspeglades i Trumpadministrationen.

Joe Bidens försök till samförståndslösningar har överlag mottagits väl av gamla allierade. Det finns en lättnad över att det går att läsa av både USA:s maktambitioner och vilja att samarbeta. Trumps i många stycken irrationella utrikespolitik splittrade och det var svårt att tyda vilken väg som valts.

En ”kalla kriget-mentalitet”

Till de stora stötestenarna hör att Kina anklagas för att inte spela öppet när det gäller spridningen av coronaviruset. Donald Trump var inne på samma linje och anklagade även världshälsoorganisationen WHO för att allt för länge ha accepterat de kinesiska förklaringarna. Nu överväger Joe Biden att låta USA:s underrättelseorganisationer genomföra egna undersökningar för att få fram fler uppgifter om uppkomsten och spridningen.

Samtidigt som vice utrikesminister Sherman lämnade Kina reste utrikesminister Anthony Blinken till Indien och försvarsminister Lloyd Austin till Sydostasien. Bägge resorna beskrivs som vänskapliga och avsedda att stärka relationerna i regionen.

I nyligen genomförda opinionsmätningar av amerikanska Pew Research Center framgår att synen på Kina har förändrats i negativ riktning både i USA, Europa och Asien.

Kina talar om en ”kalla kriget-mentalitet”.

About this publication