Amerikansk politisk kultur är betydligt mera emotionell än den svenska. Visst händer det att våra folkvalda ibland visar känslor i offentligheten. Men det är stor skillnad mellan Maud Olofssons darrande underläpp när hon häromåret ombads förklara centerns omsvängning i kärnkraftsfrågan och republikanen John Boehners upprepade gråtattacker efter kongressvalet i USA nyligen. Boehner föll ideligen i gråt när han i sitt segertal skulle berätta om sin påvra uppväxt. Det föranledde övervägande positiva reaktioner – kors, en mänsklig makthavare!
John Boehner är inte vilken politiker som helst – då han övertar talmansklubban i det nyvalda representanthuset i januari blir han USA:s tredje mäktigaste person. För den som lyssnat på honom tidigare kom inte tårflödet överraskande. Sedan senator Bob Dole lämnade scenen har Boehner övertagit rollen som USA-politikens främste gråtare. Boehner kan inte tala om något som tangerar privatlivet utan att fälla tårar.
Man kan se det publika gråtandet som en form av retorik. Boehner är en högst ordinär talare, men genom att bli tjock i halsen och våt i ögonen kan han uttrycka känslor som han är oförmögen att förmedla i ord. Barack Obama däremot, som är en erkänt briljant retoriker, har veterligen bara vid något enstaka tillfälle blivit tårögd i pulpeten. Den som har talets gåva behöver inget extragarnityr.
Men det är skillnad på gråt och gråt. När Hillary Clintons ögon tårades före primärvalet i New Hampshire 2008 sågs det av många tyckare som ett tecken på desperation eller, än värre, som ett cyniskt försök att vinna röster. Kritiker undrade hur en så känslosam person skulle kunna klara av att vara överbefälhavare för krigsmakten.
Men när maken Bill Clinton blev tårögd, vilket i hans fall skedde oftare som lyssnare än som talare, ansågs han tvärtom visa prov på deltagande och medmänsklighet.
Inställningen till det offentliga gråtandet illustrerar en kvarvarande könsskillnad i politiken: då mäktiga män gråter offentligt ses det ofta som utryck för medkänsla, men då kvinnor med ambitioner gör sammalunda sägs det vara ett tecken på svaghet.
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.