When You Receive an Unexpected Visit

<--

När man får oväntat besök

Huvudledare.

Principer och moral måste gå före pengar. Annars är det inte bara ställningen som världens största ekonomi USA riskerar i kraftmätningen med Kina.

I värsta fall kommer oväntade gäster också olägligt.

Envisa rykten – men trovärdiga – gör gällande att den kinesiske regimkritikern och advokaten Chen Guangcheng flytt husarresten och sökt skydd på USA:s ambassad i Peking.

Det kan i så fall ställa USA inför ett intrikat val. Vad kommer först när det kommer till kritan:

Pengarna eller moralen?

Igår anlände USA:s utrikesminister Hillary Clinton till Peking. Torsdag och fredag håller USA och Kina sitt årliga strategiska och ekonomiska toppmöte.

En av huvudfrågorna för USA är att försöka övertala den kinesiska ledningen att lätta på reglerna så att fler amerikanska företag får tillgång till den kinesiska marknaden.

Det är viktigt för att sätta fart på den tröga amerikanska ekonomin – och att ekonomin förbättras kan bli avgörande för president Barack Obamas möjligheter att bli omvald.

Samtidigt måste Clinton ta upp den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Kina.

Chen Guangcheng har som advokat försökt hjälpa offer för statliga övergrepp i form av steriliseringar och tvångsaborter som utförts för att driva igenom den kinesiska ettbarnspolitiken. USA har vid upprepade tillfällen krävt att Chen ska släppas ur husarresten.

Men Kina lär inte ta emot kritiken stillatigande.

När Hillary Clinton för ett år sedan kritiserade kommunistpartiets hårda tag mot dissidenter, bland annat behandlingen av konstnären Ai Weiwei, reagerade regimen i Peking med ilska.

Det kinesiska utrikesdepartementet anklagade USA för att utnyttja mänskliga rättigheter som ”ett redskap för att smutskasta andra nationer och för att främja sina egna strategiska intressen”.

Kina är idag världens största exportnation. Inom ett decennium kan landet mycket väl gå om USA och bli världens största ekonomi.

Kinas ökande ekonomiska tyngd motsvaras av en växande politisk makt. Hur landet förhåller sig har stor betydelse i alla den internationella storpolitikens mest brännande konflikter, det må sedan gälla läget i Syrien, utvecklingen i Nordkorea eller den alltmer tillspetsade situationen runt Iran.

Men beroendet är inte ensidigt. Kina behöver den amerikanska marknaden. Kina behöver en låntagare som kan betala sina räntor och amorteringar. Ett Kina fokuserat på fortsatt ekonomisk utveckling har inget intresse av att underblåsa konflikter som riskerar att sätta världen i brand.

Kinas integration i den globala ekonomin har gjort landets ekonomiska under möjligt. Samma beroende av omvärlden är ett starkt motiv för de kinesiska ledarna att agera ansvarsfullt.

USA kan kanske inte hindra att det väldiga Kina så småningom tar över som världens största ekonomi. Men USA kan själv välja om det ska förbli världens främsta demokrati.

Och världens främsta demokrati lämnar inte ut en förkämpe för frihet och rättvisa på nåd och onåd till diktaturens drängar.

Även om han kom oinbjuden och olägligt.

About this publication