Trump Relocating the Embassy Could Cause a Wave of Violence

<--

”Trumps flytt av ambassad kan utlösa våldsvåg”

Den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump avser att flytta USA:s ambassad i Israel från dess nuvarande placering i Tel Aviv till Jerusalem. Konsekvenserna riskerar att bli ödesdigra. Det skriver Björn Brenner, Mellanösternforskare vid Försvarshögskolan.

DEBATT | TRUMP

För många kan det kanske låta märkligt att omlokaliseringen av en ambassad från en stad till en annan skulle kunna få så allvarliga konsekvenser. Men detta handlar inte om vilken stad som helst.

Med Trump som president väntas USA flytta landets ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. På kort sikt väntas en flytt av ambassaden leda till oroligheter och våldsamheter över hela Mellanöstern. På längre sikt innebär flytten en bestående förändring av Jerusalems politiska och juridiska status till Israels fördel – och därmed ett stort bakslag för palestinierna och även utsikterna för en framtida tvåstatslösning.

För många kan det kanske låta märkligt att omlokaliseringen av en ambassad från en stad till en annan skulle kunna få så allvarliga konsekvenser. Men detta handlar inte om vilken stad som helst. Jerusalem är helig mark för miljarder människor världen över och har i årtusenden varit en åtrovärd trofé för många stormakter. I modern tid utgör Jerusalem dessutom epicentrum i konflikten mellan Israel och de omkringliggande arabiska staterna. Vad som händer med Jerusalem angår således de flesta, vare sig man vill det eller ej.

Just på grund av den känsliga roll som Jerusalem spelar politiskt har världssamfundet och FN till denna dag lämnat stadens juridiska status ouppklarad. Även om Israel idag hävdar sin suveränitet över samtliga delar av staden – och har gjort så under de senaste femtio åren – finns egentligen inget internationellt erkännande av den israeliska närvaron. Juridiskt sett är Jerusalem fortfarande det corpus separatum som FN beslutade om i sin delningsplan 1947. Sedan dess har vissa länder i och för sig erkänt Israels de facto-kontroll över staden. Men det är knappt något land i världen som givit sitt de jure-erkännande, det vill säga det juridiskt slutgiltiga erkännandet av att staden tillhör Israel – till och med USA undviker fortfarande detta.

Den främsta anledningen till att världssamfundet avvaktar med den statusförändringen är dess avgörande roll för en lösning av konflikten mellan israeler och palestinier. Inom världssamfundet är man väl medveten om att det sannolikt aldrig kommer finnas någon ledare i vare sig Israel eller Palestina som kommer kunna gå med på annat än att det egna landets huvudstad ska heta Jerusalem. I den delen finns inget manöverutrymme i förhandlingar mellan parterna, oavsett påtryckningar eller förändrat omvärldsläge. Det vill säga, skulle Jerusalems juridiska status på förhand förändras till Israels fördel, före det israeler och palestinier kommit överens sinsemellan, skulle det inte bli något fredsavtal och inte heller någon palestinsk stat.

Trumps flytt av USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem skulle utgöra just en sådan rubbning av denna så känsliga status. Enligt diplomatiska regler placeras ambassader i huvudstäder. Flytten skulle därmed innebära att USA i slutgiltig juridisk mening erkänner västra Jerusalem som Israels huvudstad och därmed som israeliskt territorium – utan att samtidigt ge palestinierna något liknande erkännande för östra Jerusalem.

Dessutom skulle USA genom ett sådant förändrat förhållningssätt signalera grönt ljus till den nuvarande israeliska regeringen för sin expansiva bosättningspolitik som nu pågår i såväl i de östra delarna av Jerusalem som ute på Västbanken. Faktum är att knappt något land i hela världen erkänner Jerusalem som staten Israels huvudstad. Inte minst Israel självt är väl medvetet om det kontroversiella i att flytta fram positionerna i Jerusalem. Landet har än så länge behållit huvudsätena för flera av sina departement och nyckelmyndigheter i Tel Aviv.

Frågans vikt och särskilt känsliga natur är väl känd i USA. För att illustrera att landets politiska ledning hitintills tagit detta på största allvar kan nämnas det faktum att den amerikanska passmyndigheten fortfarande inte får ange Israel som födelseland i passet för de amerikanska medborgare som föds i Jerusalem, vare sig om man fötts i den västra eller i den östra delen.

Sedan 1995, då USA:s kongress beslutade om en omlokalisering av ambassaden till Jerusalem, har varje amerikansk president var sjätte månad i 22 år utfärdat en särskild undantagsorder om att trots allt behålla ambassaden i Tel Aviv. Senast en sådan order utfärdades var härom dagen av president Obama som löper ut i juni 2017. Presidentens särskilda intervention i ärendet visar vilken enorm betydelse världens mäktigaste stormakt fortsätter att tilldöma ambassadens placering.

Det finns således anledning till stor oro för vilka reaktioner som Trumps tilltänkta flytt av ambassaden och förändrade förhållningssätt till Israel skulle kunna leda till. En föraning om detta gavs i förra veckans blodiga terrorattentat mot israeler i Jerusalem, där attentatsmannen tydligen före dådet uttryckt sitt ursinne över just ambassadflytten. Flera politiska och religiösa ledare världen över har de senaste dagarna gått ut och varnat för att en flytt av den amerikanska ambassaden i nuläget överskrider alla tänkbara ’röda linjer’ och skulle kunna sätta hela Mellanöstern i brand.

About this publication